From hell to heaven. Citys mirakelvändning

När Manchester Citys miljardbygge vann Premier League 2012 avslutades en 34-årig förbannelse utan en ligatitel. Och en rejäl punkt satte stopp för årtionden av mediokra, till och med katastrofala resultat.
När lagkapten Vincent Kompany höjde bucklan var det nog flera av Citys härdade supportrar som tänkte tillbaka till den värsta perioden i klubbens historia.
Till en match som ägt rum bara 13 år innan.
Till tanken ”var hade vi varit idag om vi inte lyckats då?”

Maj 1999. Några dagar har gått efter Manchester Uniteds mirakelvändning i Champions Leaguefinalen mot Bayern München. Triumfen i världens mest prestigefyllda klubbturnering överskuggade helt läget för den andra halvan av Manchester. City hade, nätt och jämnt, lyckat skrapa sig till playoff-finalen i division 2 (nuvarande League One).
Trots en stor och lojal supporterbas hade klubben länge varit en besvikelse. Efter flera spektakulära katastrofköp av spelare på 70-talet åkte klubben ur högsta ligan 1983.
Något de upprepade 1987, och på nytt 1996 efter flera års lindansande i bottenstriden.

När Frank Clark tog över klubben i december samma år gjorde han det som säsongens fjärde manager. Clark lyckades rädda kvar ett City som var fast förankrat i botten.
Men säsongen efter fick han sparken. Och Manchester City hade förödmjukande nog blivit degraderat till tredje divisionen för första gången i sin historia. Fem dagar före julen 1998 förlorade klubben pinsamt nog mot bottenlaget York City och parkerade på tolfte plats i tabellen.

Managern Joe Royle såg ut att följa samma öde som flera av hans föregångare. Att säga att Citys lojala supportrar inte var härdade vid det här laget var ingen underdrift.

Medan ett nyrikt Fulham rusade iväg med seriesegern fick de ljusblå streta sig till kvalspel. Väl där lyckades man genom ett trist dubbelmöte mot en annan nuvarande Premier Leagueklubb – Wigan Athletic – ta sig till final.
På Wembley som bara var ett år bort från att rivas väntade inget klassiskt lag.
Obskyra Gillingham hade vid den här tidpunkten aldrig spelat i näst högsta divisionen. Under managern Tony Pulis (som numera även han finns i Premier League) nådde klubben framgångar de aldrig tidigare upplevt.
Kontrasten mellan klubbarna var med andra ord knivskarp.
Gillingham levde en dröm.
Manchester City ville fly en mardröm.

Nästan 77 000 på Wembley fick se en till stora delar trist match som skulle explodera i slutskedet och få en lika dramatisk vändning som Uniteds fyra dagar tidigare.
Eller egentligen en ännu mer osannolik vändning.
När klockan tickade mot 90 minuter ledde Gillingham med 2-0 genom profiliska målduon Carl Asaba och Bob Taylor. Det här är dagens videoklipp börjar.
Många Cityfans, med insikten av ytterligare en förnedrande säsong i trean framför sig, valde att lämna Wembley.
Då slog Kevin Horlock till och reducerade till 1-2. När domaren Mark Halsey sedan visade fem minuters tilläggstid, en obegripligt lång sådan, startade City en frenetisk rusch framåt. 20 sekunder innan slutsignalen fick skotten Paul Dickov bollen vid kanten av straffområdet.
Första tillslaget var perfekt.
Andra var gudomligt när bollen flög upp i nättaket bakom målvakten Vince Bartram.
Majoriteten av Wembley exploderade. City hade kommit tillbaka från de döda och i straffläggningen som följde efter en mållös förlängning var ett mentalt knäckt Gillingham chanslösa.
Dickov missade sin straff, men Gillinghams spelare missade tre. Hela straffläggningen, väl värd att se, kan ni se i slutet.

I början av 2000-talet var Manchester City återigen ett etablerat lag i Premier League. Miljardinvesteringar först genom den korrupte Thailändske miljardären Thaksin Shinawatra och ett numera väldigt profiterande ägarskap från förenade arabemiraten har förvandlat klubben helt.

Frågan är om den utvecklingen hade skett om det inte varit för den där vändningen på Wembley – mot lilla Gillingham.

FOTNOT: En intressant detalj om hur tiderna förändras – och det snabbt – går att utläsa i tabellerna för säsongen 1998/1999. I League One spelade då Fulham, Wigan Athletic, Stoke City, Reading, Blackpool och Burnley. Med City innebär det alltså att från den säsongen fram till i år (2012/2013) har sju lag lyckats antingen etablera sig eller spela ett par säsonger i Premier League. Omvänt blir det nästan lika spektakulärt.

Från Premier League säsongen 1998/1999 har Leeds United (fyra det året), Leicester City, Sheffield Wednesday, Coventry City, Wimbledon (numera MK Dons), Southampton, Charlton Athletic och Nottingham Forest antingen spelat eller fastnat i landets tredje division.

Störst klättring? Samma säsong slutade Swansea City sjua i League Two. Idag är de ett stabilt mittenlag i högsta serien.

Straffläggningen

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *