När Henrik Berger skruvade in hörnan direkt i mål exploderade Stora Valla. Matchuret stod på 73:e minuten och 10 483 åskådare började tro på ett mirakel. Allsvenska bottenlaget Degerfors IF ledde första mötet mot AC Parma i cupvinnarcupen. Parma var tveklöst ett av Europas bättre lag vid det här tillfället. De hade slutat trea i Serie A och vunnit cupvinnarcupen under våren 1993. Här fanns trots allt inte bara Thomas Brolin utan en stark backlinje med målvakten Luca Bucci och försvararna Antonio Benarrivo, Luigi Apolloni och Lorenzo Minotti. Alla fyra skulle finnas med i den italienska VM-truppen till USA nio månader senare, liksom anfallaren Gianfranco Zola.
Den som krossade brukslagets drömmar den här kvällen var dock Faustino Asprilla. På två ödesdigra minuter och genom två kliniska avslut vände han på nästan egen hand matchen i 87:e och 88:e minuten och såg till att Parma tog de första stegen mot sin andra raka Cupvinnarcupfinal (förlust mot Arsenal 0-1). Dagens klipp kan vi för ovanlighetens skull skildra från två vinklar. Dels genom SVT och Bo Hanssons kommenterande. Dels genom en italiensk tv som filmade matchen från andra långsidan.
Matchen från andra sidan, i lite bättre kvalitet, från italiensk tv.
Trots förlusten blev 1993 ändå ett lyckat år för Degerfors. Trots interna problem (med allt från fylleslagsmål till sparkad tränare). Laget var tillbaka i Allsvenskan för första gången sedan 1966. och väntan var mödan värd. Förutom prestigematcherna mot AC Parma hade Degerfors vunnit svenska cupen under våren. Och via en nervkittlande avslutning på Allsvenskan lyckades laget nå den allsvenska kvalplatsen och klara sig kvar efter dubbelseger mot IFK Hässleholm.
Det fanns flera bra spelare. Sebastian Henriksson och Daniel Tjernström var unga lovande talanger som kryddades med andra som exempelvis Henrik Berger, Ola Svensson och karaktäristiske Ulf ”Mål-Otto” Ottosson på topp.
Ett blodigt krig i före detta Jugoslavien var däremot det som satte spets på Degerfors. Dusko Radinovic, Milenko Vukcevic och Vujadin Stanojkovic hade aldrig hamnat i Allsvenskan idag. Men det här var en tid före Bosman och innan EU skulle utfärda direktiv som begränsningar på antalet utländska spelare. För att man ska förstå kvaliteten på trion i sammanhanget så hade Radinovic vunnit Europacupen med Röda stjärnan bara två år tidigare.
Ivan Djuric är född och fostrad i Degerfors. Den tredje Jugoslaviska spelaren var Vujadin Stanojkovic.
Ulf ”Mål-Otto” heter Ottosson och inte Pettersson i efternamn. Därav Mål-Otto. 🙂
Kavalkad av trötta felaktigheter 😀
Får kamma till mig nu om jag ska damma av denna. Tack för att du skrev 🙂
Ett tillägg bör göras, den som skadade Dusko Radinovic var Asprilla med en elak stämpling på vaden så Dusko var tvungen att sy. Asprilla var nog överdrivet trött på att inte få till någonting på matchen så han skadade sin överman. Hoppas ni kan se det på tv-bilderna hur fult detta gjordes och Parma kunde vända matchen.