admin
Det är flera gamla legendarer som droppar av nu. Nyligen gick Manchester Uniteds 70-tals ikon Brian Greenhoff bort. Idag avled Ron Davies. Och anledningen till varför jag väljer att skriva om just honom är inte för att han var en walesisk landslagsman eller för att han var en anfallare som legendaren Matt Busby en gång beskrev som ”världens bästa nia”.
Det är för den fantastiska intervjun som tv-ikonen Jimmy Hill gör med honom i dagens klipp och ödet som väntade efter karriären.
1966 skrev Ron Davies på för Southampton som tagit klivet upp i högsta divisionen. Efter att ha skapat sig ett namn som nickspecialist i Chester City, Luton Town och sedemera Norwich City presenterade sig Davies, och Southampton, med ett stort kaboom. Southampton klarade nytt kontrakt och Ron Davies vann skytteligan med 37 mål på 41 matcher. Säsongen efter vann han skytteligan igen.
Den 16:e augusti 1969 möter Southampton 60-talets giganter Manchester United på Old Trafford och vinner med 4-1. Ron Davies gör alla fyra, självklart på huvudet. Eller gjorde han det? Det är här dagens videoklipp kommer in;
The big match var ITVs egna fotbollshow som snabbt fick enorma tittarsiffror vid sidan av BBCs Match of the day. Ankaret var Jimmy Hill, som förutom att han hade ett av Englands största underbett även var instrumentell i avskaffandet av bland annat lönetaket och retain-and-transfer systemet som representant för PFA.
Här är det inte bara analysen av Ron Davies mål (i plågsam slow motion, det var en ny teknik som överanvändes) som underhåller. Diskussionen kring Southamptons ”nya taktik” som visar sig vara 4-4-2, om Davies verkligen gjorde alla fyra och motståndarna Manchester United fascinerar. Det är ett steg in i den moderna världen, men en rejäl fot kvar i det traditionella.
Davies skulle spela i Southampton i sju säsonger och göra 134 mål totalt. Hårdare försvarsspel och ökade krämpor i kroppen gjorde att målproduktionen minskade på 70-talet. Efter två säsonger i Portsmouth blev det ett kort gästspel i Manchester United under deras sejour i näst högsta divisionen 74/75. Han avslutade karriären i England med att vara utlånad till Millwall. Sedan blev det, precis som för många andra britter vid denna tid, en sejour i NASL där han skolades om till back och spelade först Los Angeles Aztecs och sedan Tulsa Roughnecks och Seattle Sounders.
Davies i action för Los Angeles Aztecs 1976.
Davies blev kvar i USA efter karriären. Han gifte sig med en amerikanska och flyttade gradvis runt i landet. Och det är här den andra intressanta aspekten över Ron Davies liv tar plats. Trots att han var ett av Storbritanniens främsta målskyttar, trots en lång karriär, så vandrade han samma väg som många andra elitspelare. Utan en plan b tog pengarna snabbt slut. Och i samband med det satte krämporna från spelartiden in. I USAs komplexa hälsosystem blev det därför i Albuquerque i New Mexico där Davies och hans fru Chris rotade sig i deras husbil. Det gynnsamma och torra vädret var mer milt för Davies kropp och New Mexicos mer liberala sjukvård skulle ge honom två nya höfter under 2000-talet.
2007 startade också Southamptons fans en insamling för deras forna skyttekung. En supporter, nedslagen över att se hur klubbens förre ikon saknade två framtänder, gjorde ett eget bidrag för att täcka tandläkarkostnaden.
Jag kan inte tro att de fortfarande kommer ihåg mig. Det har ju ändå gått 30 år.
Sa han i en intervju 2009 med tidningen The Observer, uppenbarligen rörd av aktionen. Senare samma år dog hans fru Chris. Och Ron Davies tillbringade sina sista år ensam. Han tackade nej till inbjudningar från gamla lagkamrater och klubben och han dog bara dagar före sin 71-års dag i New Mexico.
